Dans som friskvård

Dans är en bra motionsform men ger också så mycket mer för hälsan. Här hittar du blandad informationen kring dansens hälsobringande effekter.

Dansa dig frisk, glad och smart!

Dans har sedan urminnes tider varit en källa till kraft, inspiration och helande. Inom den medicinska forskningen har intresset för dans och hur dans påverkar oss exploderat de senaste 10 åren. Tack vare forskningsresultaten tycks tiden nu vara mogen för dansen att åter inta sin rättmätiga plats i våra liv - i skolor såväl som på arbetsplatser och inom vården.

Dans - friskvård för kropp och själ

Samhället har nog aldrig varit i större behov av dans än nu. Dansen visar sig fungera som en motvikt till den stress som prestationssamhället skapar. Kunskapen om hjärnans plasticitet har bidragit till det ökade intresset för dans, både inom vården och inom skolväsendet. Bland alla krav på prestation är det viktigt med tid och rum för kravlös, lustfyld aktivitet. Kanske är vi, med kulturhälsoforskningens hjälp, på väg mot ett samhälle där dansen åter får en naturlig plats i vardagen.

DANS

Att dansa ger många positiva hälsoaspekter t ex:

Hjärngymnastik - mental träning, vi lyssnar och tränar in nya varierande rörelsemönster. Detta ger oss en bättra koncentrationsförmåga.

Vi aktivierar flera muskelgrupper än vid vårt vanliga arbete.

Vi får bättre balans genom dansträning.

Vi förebygger benskörhet genom dansen som stärker benstommen.

Vi får en bättre hållning genom stärkta muskler.

Vi får bättre kondition, orkar mer och håller oss friska.

Vi får ta del av en glädje och gemenskap med andra dansare.

Det är avdragsgillt för arbetsgivare.

Image

Dansa dig i form

Du behöver inte fastna på löpbandet eller i bänkpressen för att komma i form. Det finns roligare sätt. Här är några anledningar till att börja dansa:

Förbättrar konditionen. Dans blir ofta en typ av intervallträning. Man lär sig delar ur en koreografi och kör sedan hårt med den innan man stannar upp och lär sig nästa. Att dansa är att vara i rörelse hela tiden just för att få bra konditionsträning.

Motorik och koordination. Dansen utvecklar hjärnans förmåga att styra kroppen då du måste lära dig att följa olika koreografier i takt med musiken. Förmågan att göra rörelser i "diagonaler", att exempelvis använda höger ben och väster arm samtidigt, förbättras och det kan till och med utveckla ditt löpsteg (om du springer).

Formar ben och rumpa. Dans innehåller massor av olika steg och rörelser som ger bra benträning, både låren och rumpan får jobba väldigt hårt. En bättre träning för underkroppen är svår att hitta.

Rörlighet och kroppskontroll. Dynamisk rörlighet är något som är väldigt viktigt både för att klara av vardagen och för att klara olika typer av krävande idrotter eller styrketräning. I dansen får du rörligheten automatiskt då du rör dig i flera leder samtidigt, och i alla rörelseplan. Du jobbar också mycket med bålstabilitet och förbättrar därmed även din hållning.

Tränar upp spänsten. Alla riktningsförändringar stärker vaderna och förbättrar spänsten. Hälsenorna blir också vana vid en hög belastning och skaderisken minskas då vi blir vana med den "gummibandseffekt" som sker är en muskel först sträcks ut och sedan snabbt dras ihop.

Funktionell träning i rörelsekedjor. I dansen jobbar man i prinsip aldrig med isolerade röresler i bara en led utan jobbar hela tiden i längre rörelsekedjor. Träningen blir på så sätt mer funktionell, man tränar för att lära sig ett visst moment eller rörelse och så får man träningen "på köpet". Den är en alldeles ypperlig träningsform där du gör allt din kropp är gjord för att göra: böja, fälla, hoppa, pressa, rulla och så vidare.

Glädje för kropp och själ. Människan har ett inte behov av att röra sig, gärna till musik. Man fokuserar på nästa steg och tappar tid och rum, det blir nästan lite meditativt. Många mår bra av att röra kroppen i lite andra banor än vad den är van vid och våga släppa loss lite mer. Alla kan faktiskt dansa, det gäller bara att ta steget. Bokstavligen!

Artiklar om dans

I denna sektion hittar du artiklar kring dans och dess hälsoeffekter.

Ta hand om dina fötter

Foten har 26 ben, som hålls samman av ledkapslar, ledband, senor och muskler.

Fotens konstruktion liknar en bro och det är brospannet som gör att vi över huvud taget kan röra på fötterna. Förutom att gå och stå, ska ju foten också kunna utföra en mängd andra små och stora rörelser.

Benen, musklerna samt ligamenten i foten formar de två fotvalven. Valven liknar stötdämpare och hjälper oss att hålla balansen. Mellanfotsvalvet, som är det vi allmänt menar när vi säger ”valv”, utgörs av fotens långa ben. Förfotsvalvet består av små ben som hänger upp tårna. Det är detta valv som blir nedtrampat eller ansträngt, vilket oftast beror på en svag fot. Men svaga valv kan tränas upp, särskilt om man börjar i unga år. I avslappnat skick ska foten vara tämligen rak. Om förfotsvalvet är kollapsat börjar tårna peka uppåt som ett ”V” och då får vi problem, bl.a. med besvärliga förhårdnader på trampdynan.

En person som väger 70 kg och går 12 km/dag, genererar ett tryck på 700 ton i varje fot! Detta tryck känns inte av på gr. av fotens perfekta struktur. Just för att en stor summa av små ben skapar tre arks som möjliggör stötabsorbering och hållning. Dessa arks hålls av ett system som består av muskler, ligament och senor.

Sammanlagt så finns det: 33 leder, 107 ligament (ledband) och 19 muskler. Ligament och Senor Ligament är den hårda men flexibla vävnaden som fäster benen och håller ihop dem vid en rörlig led. Ligament återhåller benens rörelser vid en led och förhindrar benen att gå ur led. Senor fäster musklerna. Båda strukturerna (ligament och senor) är uppbyggda av små fibrer av collagen. Collagenfibrerna är ihoppackade och bildar ett repliknande struktur. Ligament och senor finns i många olika storlekar. Tjockare ligament och senor är starkare.

Hej Fötter! "Ta hand om dina fötter" läser man ofta i stora rubriker. Samtdigt betraktas fotvård ofta som en behandlingsform för människor på ålderns höst. Men att ta hand om fötterna är viktigt hela året och hela livet! Här kommer goda vardagsråd för glada fötter!

  • Anpassa skorna efter dina fötter - inte tvärtom.
  • Anpassa skor efter aktivitet och väder.
  • Gå barfota oftast möjligt.
  • Se till att hålla huden hel och fri från sprickor.
  • Åtgärda vårtor, svamp och liknande.
  • Var nyfiken på vad som orsakar dina förhårdnader.
  • Känns naglarna konstiga när de växer fram, sök hjälp.
  • Motverka svullna ben genom att använda stödstrumpor.
  • Gör fotgymnastik varje dag.
  • Smörj fötterna regelbundet med fotkräm / olja.
  • Investera i fötterna.

feety

En person som väger 70 kg och som går 12 km per dag genererar under dagens lopp ett tryck på sammanlagt 700 ton i varje fot - det motsvarar 15 fullastade långtradare! Här kommer lite tips hur du tar hand om dina fötter!

Sitt på en stol med fötterna i luften, knip och spreta med tårna, gör cirkulära rörelser i fotleden medurs och moturs. För tårna mot dig och sedan mot golvet. En rörlig och mjuk fot blir starkare och spänstigare.

Balansera genom att stå på ett ben. Gör tåhävningar, stå och gå på dina tår, gå på hälarna, gå på insidan och utsidan av foten. En muskulärt stark fot håller lättare ihop din valvkonstruktion och återhämtar sig fortare.

Fotmassage ökar inte bara cirkulationen utan hjälper även musklerna att kunna arbeta hårdare och att inte bli lika trötta. Passa på att använda olja eller en fet kräm när du masserar så får du den viktiga insmörjningen samtidigt!
fot-26911